Jag minns då hur mycket jag kräktes av vitt, jag SVOR på att aldrig ha vitt i mina framtida hem. Så kom dagen då Julia skulle ta studenten, långt ifrån den där Emo-stilen och hon fick en hel butik att plocka saker från till en önskelista. Så frågar expediten och min mammas goda vän: Vad vill du ha för färg på din kaffemaskin? ''Vit''

- Vad vill du ha på fatet?

- Vitt

-Vaserna?

- Vita

- Skålarna?

- Hmm...vita.

När det sistnämda skrevs upp slog det mig, vad fan gör jag? Hur kom det sig att allt plötsligt ska vara vitt? Jo för vet ni hur svårt det är att matcha till andra färger? Jag kan ju inte utgå ifrån en vas jag måste utgå ifrån väggar etc. Eller kanske man kanske utgå från en vas? Hade väl visserligen varit relativt intressant. Men just då i den stunden kom alla de där mamma-arven fram i mig och vitt blev mitt val. Förutom skålarna som till slut blev blåa eftersom jag nu inser att blått är sjukt snyggt! Men de får ju ligga undangömda så länge mitt rum går i ja..lila och blått.

Det är ju supersvårt att veta hur man vill ha det. Vill man ha funkis? Danskdesign? Shabby chich? Orientaliskt eller rätt igenom svart och vitt? Herregud vilket dilemma. Och folk svälter ihjäl i världen.

Hur ska jag klara av att inreda ett hem och jag knappt kan inreda mig själv?  Ni förstår vad jag menar. Därför tar jag nu på allvar tag i varenda inredningsbok jag får tag i och läser dem febrilt. För gud nåde att mitt hem inte kommer komma med i ELLE INTERIÖR eller RESIDENCE!

Matthew Williamsons kända färgglada lägenhet, hur får man idéerna?

Kanske för att han / inredaren inte är svensk??