Ända sedan jag utvecklade min musiksmak , ni vet började gå utanför ramarna och faktiskt lyssna på en egen musik har jag... eller vänta lite, nej det är inte hit jag ska med detta.

Jag har insett att hur mycket jag än vill påstå att jag har en egen smak kan jag inte vara helt ärlig när jag påstår detta.

Absolut, jag har min musik som jag älskar men det faktum att jag rensar mina listor för att visa vissa personer vad jag lyssnar på är nog inte friskt eller för den delen bra för mitt självförtroende.

Spotifys nya uppdatering är ett helvete för mig... ja du behöver inte visa vad du lyssnar på men den där lilla rösten i mitt huvud säger : det behöver du visst! Folk ska veta vad du har för musiksmak.

Ända sedan jag .. hur ska vi nu lägga det.. började lida av denna sjukdom har jag nämligen själv dömt andra efter smaken på musiken, träffar jag en kille som lyssnar på Michael Jackson går han fett bort OM han inte väger upp detta med The Clash och The Strokes. Då kan han KANSKE ta sig in på listan igen.

Jag har vänner med olika musiksmak än mig, men vilken besvikelse det blir och jag vill gärna omvända dem.

Men vem försöker jag lura? Jag vet ingenting om musik!

Jag träffar mina andra vänner som är så insatta att jag undrar om de inte borde satsa på en musikkarriär och jag känner mig vilse. Jag vill så gärna komma till dem med förslag, är det dem jag försöker imponera på? Vad är det jag vill bevisa? Att jag faktiskt kan jag också?

För att visa på min lista att jag gillar Beatles är ju en självklarhet (jag älskar Beatles men i vilket fall) men att lägga upp Bon Jovis It's my life vore rena självmordet i min mening.

Vad är det som gör detta?

Hur kan man vara så beroende av vad andra vet jag lyssnar på? Varför kan jag aldrig erkänna att jag älskar The Doors ''Light My Fire'' and only ''Light My Fire'' medans Green Day: ''Mjo Basket Case är en klassiker och kanske Holiday'' (SKOJAR NI JAG AVGUDAR DET BANDET).

Allt eftersom jag börjar skriva av mig inser jag att det är en sinnessjuk rubbning jag har och jag kommer nu genast lägga in mig.

Eller så är det bara något löjligt jag intalat mig och varför dömma någon efter det? Varför inte dömma en person efter om de mördat någon. Det är en mycket bättre rensning och då kommer vi fram till.. att jag har fruktansvärt underbara vänner!

Jag har världens underbaraste vänner! Ett faktum jag kom fram till för inte så längesedan.
Sedan några månader tillbaka har jag börjat umgås febrilt med ett par superhärliga människor, nyår, valborg och midsommar har firats med dessa personer. Jag kan säga att jag aldrig har haft en sån underbar tid som jag har haft med dem. Aldrig att jag känt mig ensam, ilsken etc när jag varit med dem.
Något jag kommit fram till är att jag älskar dessa människor något så himla mycket. Det kommer göra mig ont när vi i höst kommer åka på olika håll för att (förhoppningsvis) upptäcka vilka vi är och utbilda oss till något som gör oss kanske lite glada och som vi kan tjäna pengar på.
Dessa fem personer är fem personer som jag känner , det räcker alldelles utmärkt med. Ni vet hur man säger ''ju fler dessto bättre'', INTE EN CHANS! Nu nöjer jag mig när jag bara får vara med dem.
Jag hoppas att jag en dag finner någon jag älskar som dessutom mina vänner älskar , så mycket betyder dessa människor för mig så att är han inte godkänd går han inte hem heller.
Jag har hamnat i ett gäng jag mår bra att vara i, som jag är glad och stolt över att tillhöra. Några jag respekterar, älskar och aktar väldigt högt.
Givetvis har jag fler vänner som betyder ofantligt mycket för mig men hade det inte varit för dessa personer hade jag nog inte klarat mig.
Jag har hamnat i en trygg miljö och jag börjar nu sakta förstå de människor som väljer att bo kvar på samma ställe för alltid, att skiljas från de som betyder mest är inte bara jobbigt det är en förödelse.

Jag hoppas verkligen att om 10 år kan jag sitta här igen och uttrycka min kärlek för dessa människor en gång till.
Vem vet då finns det två till att tillägga.
Men som sagt han måste gå igenom mina vänner först.

Jag älskar er <3